Historien om Volvokoncernens batterifabrik i Mariestad har kantats av uppskjutna tidsplaner. Men på plats i Västergötland pågår arbetet, även om det fortfarande är långt kvar till bandet klipps.
En mottagningsstation står redo att ta emot 426 megawatt el och kraftledningen in till området testas just nu. Dagvattensystem är klara och rör har lagts under E20 i samarbete med Trafikverket. De flesta miljökompensationsåtgärder, som att skapa ny ängsmark och sumpskog, är också genomförda.
Allt är förberett för en av Sveriges största industrisatsningar. Det enda som saknas är själva fabriksbyggnaderna.
"Vi ligger i fas enligt planen. Mycket av det vi har kunnat jobba med, som inte är direkt på sajten, har vi försökt förbereda inför start", säger Fredrik Agelén, projektledare för fabriken.
Start efter 2030
Själva produktionsstarten är dock fortfarande osäker. Volvokoncernen har varit tydliga med att den kommer att ske någon gång efter 2030.
"Vi kommer inte sätta kapacitet till marknaden som inte behövs. Vi är beroende av omställningen eftersom vi är beroende av efterfrågan", säger Fredrik Agelén.
Den ursprungliga budgeten för etableringen har tidigare uppskattats till cirka 8,7 miljarder kronor, men den totala kostnaden för den fullt utbyggda fabriken väntas bli betydligt högre.
En eventuell byggstart inleds med skogsavverkning, något som miljötillståndet bara tillåter mellan oktober och mars. Arbeten i Vänern, där fabriken ska hämta kylvatten, måste ta hänsyn till fiskvandring, turism och isbildning. Det är långa ledtider och korta beslutsfönster.
"Det här är ett pussel att lägga, så vi gör det kostnadseffektivt och har en kontinuerlig framfart", säger han.
Megawatten säkrade
Det faktum att så mycket infrastruktur redan är på plats skapar dock en reell fördel när väl beslut fattas. Fabrikens mottagningsstation för 426 megawatt representerar en av de större elpunkterna i regionen och var i sig ett flerårsarbete att få på plats i samverkan med nätägare och myndigheter.
"Att ha den kapaciteten tillgänglig när vi väl behöver den, det är avgörande. Elinfrastruktur tar tid. Det är inte något du bara beställer och får levererat", säger Fredrik Agelén.
Volvokoncernens vd Martin Lundstedt har tidigare indikerat att elektrifieringen av tunga transporter går tuffare än väntat. Under företagets kapitalmarknadsdag tidigare i sommar sa han att hållbarhetsarbetet planat ut och nått "en platå".
Fredrik Agelén ser ändå positiva tecken. EU:s förslag till en ny industripolitik, Industrial Acceleration Act, pekar bland annat på behovet av att bygga upp batteriproduktion inom unionen.
"Jag skulle inte säga att det gör att vi kommer igång tidigare, men det gör oss mer säkra på att de antaganden vi har byggt upp är valida och stämmer. Vi får stegvis evidens för att vi har planerat på rätt sätt."
"Måste konkurrera med diesel"
En annan politisk signal som Fredrik Agelén följer noga är EU:s koldioxidregler för tunga fordon. Regelverket, som successivt skärper utsläppskraven för lastbilstillverkare, är en av de starkaste drivkrafterna för att elektrifieringen av tunga transporter överhuvudtaget ska ta fart. Men man kommer inte hela vägen med regler – efterfrågesidan måste också finnas där.
"Det handlar om att göra det lönsamt att köra eldrivet. Åkaren som ska köpa en lastbil tittar på sin totala ägandekostnad. Där måste el konkurrera med diesel, och det gör det inte av sig självt i dagsläget", säger han.
Han pekar på att en kombination av laddinfrastruktur, skatteincitament och koldioxidprissättning behövs för att förändra kalkylen för transportköparna. Utan det riskerar marknaden att stanna av oavsett hur ambitiösa planer tillverkarna har.
"Det är inte brist på vilja hos åkarna. Det är brist på förutsättningar, och där har politiken en nyckelroll."
För att hantera den snabba teknikutvecklingen bygger Volvokoncernen in maximal flexibilitet. Fabriken kommer att byggas ut stegvis i så kallade produktionsskepp, där varje nytt skepp kan anpassas efter den senaste tekniken. Dessutom har man säkrat ett miljötillstånd som är unikt i sitt slag.
"Vi har sökt för alla idag kända kemier i massproduktion. Det tror jag faktiskt att vi är unika om i Europa att göra", säger Fredrik Agelén och nämner allt från järnfosfat till nickelbaserade batterier.
Utvecklas snabbt
Batteriteknologin utvecklas snabbt och vad som är den dominerande kemin i dag behöver inte vara det om fem år. Att låsa in sig i ett enda tillstånd för en specifik teknik hade inneburit en reell risk att hamna fel när fabriken väl öppnar.
"Vi vill inte bygga en anläggning som är optimerad för gårdagens teknik. Det här ska vara en anläggning som är relevant i trettio, fyrtio år framåt", säger Fredrik Agelén.
En annan utmaning är kompetensförsörjningen. I Sverige finns begränsad erfarenhet av att producera battericeller i industriell skala. Volvokoncernen kommer därför att bygga fabriken tillsammans med erfarna partners, men ser också ett uppvaknande inom den akademiska världen.
"Går jag tillbaka ett år hade jag nog varit mer orolig än vad jag är idag. Jag ser att det börjar ske bra saker. Skövde högskola har ansökt om att få starta ett ingenjörsprogram och Luleå tekniska högskola gör ett gediget jobb", säger han.
Rätt profiler behövs
Kompetensförsörjningen kan inte lösas i sista stund. Utbildningssystemet måste börja producera rätt profiler redan nu, menar Fredrik Agelén.
"Vi pratar om processingenjörer, elektrokemister, automationstekniker – kompetenser som inte finns i något överflöd i Sverige idag. Det är ett arbete som måste börja långt innan vi drar igång produktionen."
För att efterfrågan på eldrivna lastbilar ska lyfta krävs politiska styrmedel som gör att den totala ägandekostnaden kommer i paritet med diesel, enligt Fredrik Agelén. Men trots att omställningen tappat tempo och att vissa tvivlar på att fabriken någonsin blir av, är han själv övertygad.
"Jag ser inte att det här inte skulle bli av. Allt som vi gör och det som händer i samhället pekar på att det här måste ske", säger han och drar en parallell till e-handelns utveckling, som också hade en svacka innan den tog fart på allvar.
"Det här kommer ske. Vi är på rätt ställe med den här anläggningen. Exakt när vi startar, det är en annan fråga, för då måste vi tajma marknaden."
Till syvende och sist handlar det om större frågor än bara marknadstrender, menar han.
"För Sveriges säkerhets skull, för omställningen och miljön, så måste vi ta det här klivet. Min önskan är att det sker så snart som möjligt."