Saab fortsätter att satsa på AI. I juni skrev vi om att de köper in sig i franska AI-bolaget Comand AI, som ska göra militär planering mer effektiv. De har dessutom investerat i Spotify-grundaren Daniel Eks försvars-AI-bolag Helsing och köpt upp amerikanska AI-bolaget CrowdAI, som gör maskininlärning för bildanalys och datorseende.
Nu kommer nästa nyhet: Saab tecknar avtal med Silo AI, bolaget grundat av finska AI-profilen och miljardären Peter Sarlin. Avtalet innebär att Saab ska använda bolagets operativsystem Nest OS för moderna stridsfältsoperationer.
"Europeiska försvarssystem används i decennier. Men hoten de möter förändras på månadsbasis. De flesta system saknar i dag förmåga att överbrygga det gapet när de väl tas i bruk", säger Peter Sarlin, grundare och arbetande styrelseordförande i Nest AI, till DI som är först med att rapportera om nyheten.
"Saab och Nest AI för samman ledande försvars- och AI-kompetens för att stärka nordisk och europeisk förmåga", säger Mikael Adelsberg, digitalchef på Saab, enligt tidningen.
Ska rekrytera ingenjörer och forskare
Peter Sarlin är känd som grundaren av Silo AI, som 2024 såldes till AMD för 7,5 miljarder kronor – då beskrivet som Europas största AI-försäljning. Nest AI påbörjade en Sverigeetablering i slutet av augusti, sannolikt med kontor i Stockholm, och bolaget siktar på att rekrytera fler än 50 ingenjörer och forskare under 2027, skriver Di.
Nest AI har snabbt vuxit till närmare 100 forskare och ingenjörer, rekryterade från bland annat Palantir, Microsoft, Huawei – och Saab. Bolaget är tungt backat med kapital från Nokia och Tesi.
Satsar på fysisk AI
Nest AI positionerar sig inom det som kallas fysisk AI – modeller som inte bara bearbetar text och bild utan kan agera i verkliga miljöer, exempelvis genom att styra drönare i realtid.
Operativsystemet Nest OS, som Saab nu ska integrera, består enligt Di av tre delar: en AI-motor, en öppen och modulär drönarplattform baserad på edge computing samt ett lednings- och kontrollsystem (C2). Sarlins tes är att europeiska försvarssystem måste kunna anpassa sig i takt med ett stridsfält som förändras på dagar eller veckor – på det sätt Ukraina tvingats göra – snarare än låsas fast i årslånga upphandlingar.
