Kommunalråden i Norrbottens gruvkommuner har fått nog av att ta tunga samhällskostnader utan att få del av naturresursernas intäkter. Nu kräver ledarna i Pajala, Kiruna och Gällivare att staten inför ett ersättningssystem, med Finlands gruvskatt som förebild, skriver Dagens Nyheter.
Trots låg arbetslöshet och stora industrisatsningar kämpar flera kommuner med ansträngd ekonomi. Idag går den statliga mineralersättningen, två promille av värdet på den brutna malmen, enbart till staten och berörda markägare. Det lämnar kommunerna helt utan direkta intäkter från själva brytningen. Intäkterna via kommunalskatt urholkas dessutom när personal veckopendlar i stället för att folkbokföra sig på orten.
"Om en kommun har en gruva ska det synas i kommunkassan, det kan inte fortsätta som vi har det nu", säger Gällivares kommunalråd Birgitta Larsson (S) till Dagens Nyheter.
Stor utmaning
Birgitta Larsson har tidigare berättat för Industrial Loop om hur LKAB:s nya anläggning innebär en stor utmaning för deras kommun när det gäller boende och infrastruktur.
"Under uppbyggnadstiden av fabrikerna är det mer än tusen personer som kommer att jobba där. Vad vi efterfrågar från staten är att man snabbt plockar fram incitament för ett ökat bostadsbyggande, för vi har redan i dag bostadsbrist", sa hon i juni när LKAB fick miljötillstånd för att bygga ett hybritverk i Gällivare.
I grannkommunen Pajala är situationen särskilt akut. Där har man tvingats till hårda besparingar och höjda avgifter. Kaunis Iron driver en järnmalmsgruva i trakten som sysselsätter omkring 550 personer.
"Vi står för merkostnader med den samhällsservice som gruvdriftens behov kräver utan att ha full täckning. Kommunen behöver få tillbaka för de naturresurser som tas härifrån", säger Pajalas kommunalråd Birgitta Rantatalo (S) till DN och fortsätter:
"Men det är en balansgång mellan att kräva skälig ersättning och att inte döda gruvprojekt som vi vet bygger på lönsamhet."
Sneglar mot finsk modell
I Finland infördes 2024 en särskild gruvmineralskatt där 60 procent av skatteintäkterna tillfaller den lokala gruvkommunen och resten går till staten, enligt DN. Modellen har dock mött kritik från industrin, bland annat har Boliden pausat en investering i Sodankylä med hänvisning till ökade kostnader.
Pajalas kommunalråd pekar ändå på behovet av en liknande princip i Sverige.
"Staten behöver ta ett större ansvar om vi ska kunna fortsätta att bo i den här landsändan. Förhoppningsvis tycker de att det är viktigt eftersom vi har naturresurser som alla skriker efter", säger Birgitta Rantatalo till DN.
