Halvledare är dagens hårdvaluta. Utan dem stannar utvecklingen av AI, elektrifiering, försvar och modern kommunikation. I en ny rapport från IVA-projektet "Svenska framtider" ställs den svenska strategin i strålkastarljuset.
"Sverige besitter världsledande forskningskompetens inom flera områden som är viktiga för halvledare, men vi behöver bli bättre på att omsätta forskning till konkurrenskraftiga företag. Utan samlad nationell styrning och uthållig finansiering riskerar vi att bara bli kunskapsleverantör åt andra länders industrier", säger Stefan Bengtsson, ordförande för IVA:s arbetsgrupp, i en kommentar.
Bakom kraven står en samlad svensk industri- och forskningselit. Sedan december förra året fram till nu i april har experter från jättar som Ericsson och Volvo Cars suttit ner med representanter från KTH, Chalmers och RISE för att mejsla fram en räddningsplan. Nu lägger de fram fem skarpa åtgärder för att vända skutan.
Säkra pengarna
Receptet handlar bland annat om att vässa armbågarna inom EU:s halvledarsatsningar och att säkra långsiktiga pengar. Arbetsgruppen kräver också fysiska testbäddar och pilotlinor i Sverige, att den akademiska forskningen knyts hårdare till industrins faktiska behov, och en rejäl utbyggnad av antalet utbildningsplatser.
Men den stora knuten att lösa är kapitalet. IVA konstaterar att svenska startups inom halvledarteknik svälter på grund av brist på privat riskkapital. Staten kan visserligen agera stötdämpare i de allra tidigaste skedena, men för att bygga bolag som skalar krävs privata investerare som förutom att öppna plånboken även tar plats i styrelserummen med sin affärskompetens.
