Omkring en halv miljon svenska arbetstagare beräknas enligt Arbetsmiljöundersökningen 2024 utsättas för vibrationer från handhållna maskiner – under minst en fjärdedel av sin arbetstid.
Vibrationsskador, däribland nervskador och karpaltunnelsyndrom, är sedan 2016 den vanligaste godkända arbetssjukdomen hos försäkringsbolaget Afa. Ändå godkänns bara cirka 200 fall per år, något som tyder på ett betydande mörkertal i statistiken.
Mellan 2023 och 2025 genomförde Arbetsmiljöverket över 4 000 kontroller på drygt 2 500 arbetsplatser, framförallt inom byggbranschen, vilket resulterade i mer än 6 000 krav på åtgärder. Hela 80 procent av de kontrollerade arbetsställena brast i sitt ansvar.
Ett stort antal av patienterna är unga arbetstagare, som drabbats av grava skador med känslolösa händer och försämrad finmotorik efter kort tid i yrket.
"Det är oacceptabelt att unga människor skadas för livet på grund av bristande riskbedömningar och felaktiga arbetsmetoder", säger Magnus Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverkets kontrollavdelning i en kommentar.
Säger upp personal
Inspektionerna visar att arbetsgivare ofta förlitar sig på att köpa in moderna maskiner utan att göra faktiska riskbedömningar, beräkna den dagliga exponeringstiden eller anordna obligatoriska medicinska kontroller. Vissa företag har till och med valt att säga upp personal och lägga ut riskfyllda moment på underentreprenörer för att flytta problemet, enligt Arbetsmiljöverket.
Verkets tillsynsinsats tyder också på att många anställda drar sig för att rapportera tidiga besvär av oro för att förlora jobbet.
Skadorna går, enligt Arbetsmiljöverket, att förebygga genom bättre planering, automatisering och val av maskiner med lägre vibrationsnivåer.
"Oavsett vilka åtgärder man går vidare med måste fokus flyttas från individen till systemet. Det krävs en samverkan mellan byggherrar, entreprenörer och arbetstagare för att säkerställa att ingen ska behöva jobba sig till trasiga händer", säger Magnus Henriksson.
