Larm om försvarsindustrin – hinder stoppar tusentals nya jobb

Louise Dyrendahl, partner inom people consulting på EY. Pressbild (montage).
22 okt. 2026
11:04
Intresset för försvarsindustrin är historiskt högt. Men upprustningen, och nya affärer, riskerar att bromsas av långdragna säkerhetsprövningar och brist på ingenjörer, enligt en ny rapport från EY.

Upprustningen väntas kräva omkring 48 000 nya medarbetare i Sverige och 130 000 i Norden fram till 2035, enligt en tidigare analys från EY-Parthenon. Behovet sträcker sig långt utanför Försvarsmakten och gäller även den del av försvarsindustrin som primärt jobbar med teknik, energi, bygg och logistik.

Problemet uppstår när intresset ska bli en anställning. Säkerhetsprövningar i Norden kan ta upp till nio månader, och även en snabb rekrytering i Sverige tar sex månader. För många civila roller är det oklart vad jobbet innebär och vilka karriärvägar som finns. Och väl på plats kan det dröja innan nyanställda blir produktiva, till exempel för att utrustningen kommer sent.

"Intresset för att arbeta med försvar och säkerhet är historiskt starkt, men intresse i sig stärker inte försvarsförmågan. När rekryteringsprocesser drar ut på tiden, roller är otydliga eller onboarding inte fungerar riskerar sektorn att förlora kandidater som faktiskt vill bidra", säger Louise Dyrendahl, partner inom People Consulting på EY och initiativtagare till rapporten, i en kommentar.

Även Riksrevisionen varnade nyligen, i två granskningar av Försvarsmakten, för att brist på personal och kompetens försvårar uppbyggnaden av försvarsförmågan.

Slaget om ingenjörerna

Svårast att få tag på är ingenjörer, specialister inom IT, data och mjukvara, och personer som kombinerar militär erfarenhet med teknisk spetskompetens. Samma personer efterfrågas av andra branscher – och försvarssektorn kan sällan matcha lönerna i privat sektor.

"Det här är inte en utmaning som löses med fler rekryteringar på kort sikt, eftersom den kompetens som behövs tar tid att bygga", säger Louise Dyrendahl.

Rapporten bygger på omkring 20 intervjuer med offentliga och privata försvarsaktörer i Danmark, Finland, Norge och Sverige, gjorda mellan februari och september 2026.