Nästa år avgörs löneökningen för nästan fem miljoner svenskar i de årliga kollektivavtalsförhandlingarna. Men den här gången är förutsättningarna annorlunda. Flera fackförbund driver hårt frågan om sänkt arbetstid, vilket har skapat ett spänt läge som enligt arbetsgivarsidan riskerar att leda till de stökigaste förhandlingarna sedan 80-talets storstrejker.
Under Almedalsveckan i Visby målade Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten upp en mörk bild av vad en arbetstidsförkortning skulle innebära för svensk industri.
"Det är en naturligt laddad fråga. Det är verkligen på alla sätt en kärnfråga för båda sidor", säger han.
"Finns en gräns"
Marcus Dahlsten menar att konsekvenserna av sänkt veckoarbetstid skulle bli dramatiska, med ett betydande produktionsbortfall som följd. Det skulle i sin tur leda till att Sverige tappar i internationell konkurrenskraft.
"Det kan innebära att man flyttar verksamhet till andra länder där man kommer kunna ha ett högre arbetstidsuttag. Det finns en lojalitet bland medlemsföretagen, som i många fall är grundade i Sverige, men det finns en gräns för hur mycket försämringar de kan tåla innan de flyttar produktion."
Har ni redan fått sådana indikationer från företagen?
"Vi hör de tankegångarna, absolut."
AI ingen snabb lösning
Att effektiviseringar med hjälp av AI skulle kunna kompensera för förlorade arbetstimmar ser han inte som en realistisk lösning i närtid.
"Om man tittar på läget just nu så har jag väldigt svårt att se det. AI-frågan är extremt svårförutsägbar, men mitt jobb är att titta på hur det ser ut idag och inom den närmaste framtiden, och då ser vi inte det."
En annan faktor som gör förhandlingarna extra komplicerade är risken för politisk inblandning – något som skulle kunna sätta den svenska modellen i gungning.
"Vi hoppas att det blir en fråga mellan fack och arbetsgivare men vi utesluter inte på något sätt att politiken tycker att de behöver blanda sig i", säger Marcus Dahlsten och fortsätter:
"Är det så att politiken går in och sänker veckoarbetstiden kommer det ju påverka modellen på ett allvarligt sätt."
Risk med slopad karensdag
Utöver arbetstiden finns andra orosmoln för företagen. Flera partier och fackförbund vill slopa karensavdraget, en reform som enligt en utredning från Svenskt näringsliv skulle kosta arbetsgivarna mellan 21 och 42 miljarder kronor under 2026. Men Marcus Dahlsten pekar också på andra risker.
"Det finns en stor oro även för den psykosociala arbetsmiljön. De medlemsföretag som har erfarenhet av hur det har fungerat utan självrisk i ett system vet att vissa personer sjukskriver sig möjligen lite enklare än andra. Då innebär det att resten av gänget tycker att det blir orättvist."
Han menar att en slopad karensdag skulle kunna leda till fler omotiverade sjukanmälningar.
"Tittar man på tillgänglig statistik så är det så att när självrisken försvinner eller minskas så går sjukskrivningstalen upp."
Marcus Dahlsten lyfter också ett växande problem med droger och gängkriminalitet på arbetsplatserna, något han ser som en spegling av samhällsutvecklingen.
"Det är ett stort problem. Allting som följer därmed vad gäller gängkriminalitet, försäljning och även arbetsmiljöpåverkan vad gäller otrygghet och ökad risk för företagsspionage", säger han och tillägger att problemet är tydligast på större arbetsplatser.
"Det vi har hört är framförallt på fabriksgolv."
