Bryggan mellan teknik och affär är en klassisk utmaning inom industrin. Affärssidan pratar om kundtapp och intäkter, medan tekniksidan fokuserar på datamodeller och implementation. Ofta talar man helt förbi varandra. Det var en insikt Anton Melander fick med sig från sin tid på batterijätten Northvolt, där hans team hjälpte verksamheten att fatta datadrivna beslut.
Nu tar han med sig den lärdomen in i Ronja, en AI-plattform som lovar göra dataanalys tillgänglig för bolag som saknar egna dataingenjörer. Bolaget siktar på en omsättning om 50–100 miljoner kronor i slutet av 2027.
"De som behöver datan vet inte hur man ska få tag i den, och de som kan få tag i datan vet inte riktigt vad man ska leta efter. Ofta handlar det om att gräva lite", säger Anton Melander.
Skrotar jargongen
Fram tills nu har Ronja marknadsförts som ett "last-mile execution layer". Nu skrotas den tekniskt kantiga beskrivningen och företaget anammar kundernas sätt att beskriva verktyget – som en digital medarbetare.
"Många kunder pratar om Ronja som hon, som en person, och vi kommer nog faktiskt ta efter det ganska mycket. Att se det mer som en AI-kollega som har ett fotografiskt minne av all data som finns i företagets källor", säger Anton Melander och fortsätter:
"Ofta interagerar man med Ronja via Teams eller Slack, precis som man gör med sina andra kollegor."
Plattformen fungerar genom att AI:n skriver koden som behövs för att hämta och analysera data från ett företags olika system, istället för att skicka själva datan till en extern AI-modell. Det ska göra processen spårbar och säker, enligt bolaget. En användare kan ställa en fråga i ett chattfönster och få ett svar inom någon minut, en process som annars kunde kräva möten och flera timmars arbete från en dataanalytiker.
Kapar timmar
Ett konkret exempel är en småländsk bricktillverkare. Tidigare kunde det ta mellan en och fyra timmar för en anställd att manuellt skapa en offert baserat på en kundförfrågan via mejl. Nu hävdar bolaget att det bara är en fråga om minuter innan mejlet går iväg.
"Där har vi ersatt den processen med Ronja. Ronja läser mejlet, använder prismodellen för att uppskatta pris, och skickar ett förslag till en säljare", säger Anton Melander.
Ett annat partnerskap är med det svenska greentech-bolaget Paebbl, som utvecklar ett cementersättande material från infångad koldioxid. Bolaget har byggt sin demoanläggning i Rotterdam med Ronja kopplad till sina processer från start. Varje tryckmätning, temperaturkurva och labbresultat analyseras i realtid.
"I Paebbls fall kan vissa typer av analyser som tidigare tog fyra timmar nu göras på tio minuter. Det betyder att det finns tre timmar och 50 minuter över till att gå djupare eller göra fler analyser", säger Anton Melander.
SaaS-död oroar inte
Men behövs Ronjas färdiga lösning när vem som helst kan koda själv med hjälp av AI? Tidigare i år kunde man läsa många rubriker om "SaaS-döden" – ett scenario som slår rakt mot Ronjas affärsmodell. Om det räcker med ett gratis eller billigt AI-verktyg och lite eget pyssel, varför betala för en prenumerationstjänst?
Anton Melander ser risken, men menar att kalkylen sällan är så enkel som den ser ut.
"Frågan är hur mycket jag brände i token cost på att bygga den här saken som också äter två timmar av min tid per vecka för att underhålla", säger han retoriskt.
Fast faller inte det argumentet platt hos de kunder som faktiskt har råd och tid att bygga själva – och som dessutom vill äga sin lösning? Anton Melander håller med om att det segmentet är svårare att nå, men menar att det inte är primärt de kunderna Ronja jagar.
"Det finns en stor grupp bolag som varken har tid, kompetens eller lust att bli ett AI-företag vid sidan av sin kärnverksamhet. Det spelar ingen roll om tekniken är billig om ingen orkar underhålla den. Jag tror att SaaS-döden är kraftigt överskattad."
Det återstår att se om marknaden håller med. Trycket från de stora AI-plattformarna – som bygger in allt fler funktioner direkt i sina verktyg – ökar, och frågan är hur länge ett bolag som Ronja kan motivera ett eget lager däremellan.
Ronjas vd är inte heller orolig för att deras plattform ska göra dataingenjörer arbetslösa. Tvärtom har bolaget skiftat fokus från att ersätta befintliga datateam till att istället rikta sig mot den stora marknad av företag som idag helt saknar den kompetensen.
"Vi går mer efter den delen av marknaden där man har massa data i ett gäng system, men inte har budget eller möjlighet att rekrytera dyra dataingenjörer. Där kommer vi in som ett mer prisvärt och snabbare alternativ. I de fall det finns dataingenjörer på plats, blir vi ofta en förlängd arm. Där ingenjörerna kan fokusera på grundbultarna och bättre möjliggöra data-demokratisering."
I samma hus som Ronja sitter även Northvolt-grundaren Peter Carlssons nya bolag Aris Machina. Enligt Anton Melander är de inte konkurrenter.
"Vi jobbar på väldigt olika saker, och har inget direkt samarbete."