Det är den andra ansökan om ny kärnkraft på kort tid som landar på regeringens bord, den första kom från Kärnfull Next.
Under en pressträff på måndagen lämnade Jacob Stedman, vd på det svenska kärnkraftbolaget Blykalla, över en ansökan om att få bygga en reaktorpark med sex avancerade modulära reaktorer i Norrsundet utanför Gävle.
Mottagare var arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L).
"Ny kärnkraft är en central pusselbit för Sveriges energioberoende. Effektbrist får aldrig bli en broms för industrinvesteringar i vårt land", sa Johan Britz och kallade den tidigare politiken att lägga ner kärnkraft för ett "historiskt misstag".
Blykallas plan är en anläggning med en total effekt på 330 megawatt, vilket beräknas kunna förse 150 000 hushåll med el. Platsen, Norrsundet, beskrivs som strategisk med närhet till elnätet och en region som lider av effektbrist.
"Den tidigare landshövdingen har pratat om 3500 jobb som aldrig blev av. Industri som velat expandera men inte kunnat. Vår anläggning ger Gävle möjlighet att vända utvecklingen", säger Jacob Stedman, vd på Blykalla.
Investeringen väntas bli en av de största industrisatsningarna i regionens moderna historia på "tiotals miljarder" och förväntas skapa hundratals direkta jobb och tusentals indirekta arbetstillfällen.
Reaktorerna kyls med flytande bly
Blykalla bygger på fyra decennier av svensk forskning, initierad av medgrundaren professor Janne Wallenius. Tekniken skiljer sig från traditionella kärnkraftverk då reaktorerna inte kyls med vatten, utan med flytande bly – en metall som enligt bolaget ger ett mycket effektivt strålskydd. Tekniken är också konstruerad för att processen ska stanna av sig själv om något går fel.
Enligt Jacob Stedman medför tekniken flera fördelar.
"Den kan producera kraft nära kunden vilket avlastar stamnätet. Den är designad för att serietillverkas som flygplan, inte att platsbyggas som katedraler, vilket gör det möjligt att hålla jämna steg för utbyggnaden i takt med behovet", säger han.
Varje reaktor är sex meter hög med en diameter på sex meter, och hela parken kräver en yta motsvarande tre till fyra fotbollsplaner. Det lilla formatet öppnar för att bygga kärnkraft på nya platser nära industrin.
Jacob Stedman menar att världen just nu ser en kapplöpning där 22 länder, däribland Sverige, lovade att tredubbla världens kärnkraft till 2050 på klimatmötet COP28. Sedan dess har ytterligare 16 länder anslutit sig.
"Till och med den tyska toppolitikern Ursula von der Leyen, kommissionens ordförande, kallar i dag Europas utfasning av kärnkraft för ett strategiskt misstag", säger Jacob Stedman.
Viktiga milstolpar inför 2030
Ansökan är dock bara det första steget i en lång process. Innan en reaktor byggs i Sverige ska tekniken valideras och godkännas av både Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen.
Idag sker validering dels i en testanläggning i Oskarshamn och dels genom en kritisk demonstrationsreaktor som byggs parallellt i USA.
"Så när vi väl bygger den första reaktorn i Norrsundet kommer tekniken redan att vara demonstrerad och prövad", säger Jacob Stedman.
Tillgången på rätt typ av anrikat uran är för närvarande en trång sektor. En kritisk milstolpe är därför att teckna avtal för att få den anrikningskapacitet de behöver, vilket bolaget planerar att göra inom de kommande månaderna, enligt Jacob Stedman.
Blykalla har hittills tagit in runt en miljard kronor i externt riskkapital, bland annat från amerikanska SMR-bolaget Oklo, investeringsbolaget Armada och Norrsken Luncher.
Erik Engellau Nilsson, partner på Norrsken launcher menar att tillgång till prisvärd elektricitet är en avgörande konkurrensfråga för Sverige och Europa.
"Jag tror att det här är ett av de bästa sätten att komplettera en snabb utbyggnad av sol och vindkraft. Vi har varit första investeraren och har fortsatt investera i varje runda och kommer fortsätta backa bolaget", säger han till Loop.
Byggandet av själva parken kommer däremot till stor del att finansieras via regeringens finansieringsmekanism.
"Vi kommer ansöka i ett separat steg där man då kan få lån till förmånliga villkor, vilket gör att man kan göra de här typen av satsningar", säger Jacob Stedman till Loop.
Målet är att ha den första reaktorn i drift under första halvan av 2030-talet.
"För 46 år sedan gjorde Sverige det strategiska misstaget att försöka fasa ut kärnkraften. Nu har vi chansen att återta ledartröjan och hjälpa Europa att nå sina klimatmål med ny, avancerad kärnkraft", säger Jacob Stedman.
Med på pressträffen var även Janne Wallenius, medgrundare och mannen bakom innovationen.
Jacob Stedman nämnde under pressträffen att du var 12 år vid tiden för folkomröstningen om kärnkraftens framtid och att du då valde att viga ditt framtida liv åt att lösa de problem som fanns med dåtidens kärnkraftsteknik, hur känns det idag?
"Det är fantastiskt. Det är verkligen den bästa dagen i mitt yrkesliv. Jag började forska om kärnkraft 1992 så det är många decennier sedan. När jag började forska kunde man få fyra år i fängelset för att planera för ny kärnkraft i Sverige genom den så kallade tankeförbudslagen", säger Janne Wallenius till Loop.