Området kallas biosolutions och enligt Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har Sverige både forskningen och råvarorna som krävs för att göra det här till en ny industri.
Däremot saknas den anläggning som krävs för att ta tekniken från labb till fabrik. Bolag som vill ta nästa steg tvingas ofta utomlands, skriver IVA i rapporten "Biosolutions – En teknikrapport inom Svenska framtider".
"Det räcker inte med bra forskning om produktionen och fabrikerna byggs någon annanstans", säger Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA, i ett pressmeddelande.
Miljarder per steg
Rapporten föreslår en anläggning med en sammanlagd reaktorvolym på 100 000-200 000 liter. Volymen fördelas på flera reaktorer så att olika processer kan köras. Kostnadsbedömningen bygger på underlag från Sweden Food Arena och McKinsey:
- 200 000 liter (uppskalning): 0,7-1,5 miljarder kronor.
- 1 miljon liter (kommersiell produktion): 1,9-3 miljarder kronor.
- 10 miljoner liter (mycket stor skala): 5-9 miljarder kronor.
Siffrorna gäller anläggningar som byggs från grunden. Om en befintlig anläggning byggs om kan kostnaden sjunka med 20-30 procent.
Som jämförelse har Nederländerna satsat 60 miljoner euro, cirka 660 miljoner kronor, på precisionsfermentering. I Finland har Business Finland investerat motsvarande ungefär 100 miljoner kronor i ett bolag som tillverkar proteinpulver.
Staten tar den första risken
IVA föreslår en offentlig-privat modell där staten bär en del av den initiala investeringsrisken. Privata aktörer bidrar med kapital och långsiktiga åtaganden om att använda anläggningen. Biotech Heights i Lund föreslås leda en förstudie tillsammans med industri, akademi och institut. Förstudien ska avgöra lokalisering, ägarform, finansiering och teknisk inriktning.
Enligt rapporten kan anläggningen byggas i etapper. Första steget bör inriktas på livsmedel och ingredienser, där det redan finns en marknad. Material kan komma senare. Inom två till tre år bör huvudman, plats och finansiering vara klara, och till 2030 bör anläggningen vara i drift.
Osäkerheterna är flera
Rapporten pekar själv ut riskerna. Kalkylen kan påverkas av tillgången till råvara över tid, prisrörlighet, långsiktiga avtal om avsättning för produkterna och regulatoriska hinder.
Uppskalningsanläggningen är ett av fem förslag i rapporten. Den har tagits fram av en arbetsgrupp där bland andra Perstorp, AAK, Tetra Pak och Lantmännen ingår. Övriga fyra förslag är:
- En sammanhållen finansiering från forskning till kommersiell produktion, framtagen av Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.
- En snabbare och mer förutsägbar väg till godkänd produkt, bland annat genom att pröva regulatoriska sandlådor enligt dansk modell.
- Mer kompetens, bland annat genom att införa bioteknik som ämne på gymnasiet.
- Sverige som testmarknad, där handeln och större företag blir de första kunderna.
