EU har med stor fanfar lanserat sin nya AI-förordning. Många tror att allt redan gäller, men för svenska industriföretag som bygger in AI i sina produkter är verkligheten en annan: ett snårigt regelverk där de viktigaste delarna fortfarande är oklara. Det skapar en osäkerhet som riskerar att bli en våt filt över innovationskraften.
"Jag tror att de flesta företag inte riktigt har förstått hur det här kommer att slå mot dem ännu", säger My Bergdahl, näringspolitisk expert på bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. "De som har satt sig in i det här sliter sitt hår och tycker att det är komplicerat och svårt."
Kan utlösa nya krav
För tillverkningsindustrin handlar det inte primärt om de stora språkmodellerna, utan om när AI integreras i fysiska produkter. Problemet är att alla produkter där en AI-komponent implementeras teoretiskt sett kan klassas som "högrisk-AI", vilket EU definierar som system vilka kan skada människors hälsa, säkerhet eller grundläggande rättigheter på ett betydande sätt. Exempel på detta kan vara rekrytering, kreditbedömning och kritisk infrastruktur. Om så sker, utlöses en lång rad nya och betungande krav.
Men vilka produkter som faktiskt kommer att bedömas som högrisk är långt ifrån solklart.
"Vi väntar på de här riktlinjerna, som ska komma från EU-kommissionen under året och under nästa år", säger My Bergdahl.
För att förenkla har EU lanserat ett paket kallat "AI-omnibussen", som trädde i kraft i slutet av juli. Syftet med detta är att minska den administrativa bördan för företag och ge marknaden mer tid att anpassa sig. För industrin är en av de viktigaste punkterna att AI-reglerna för maskiner ska bakas in i den befintliga maskinförordningen, så att företag bara behöver förhålla sig till ett regelverk.
"Det är väldigt, väldigt välkommet. Men det innebär ju också att regelverket inte är klart ännu", säger My Bergdahl.
Företagen får mer tid – men få svar
De nya reglerna för högrisk-AI, som ingår i reglerade produkter, träder i kraft först den 2 augusti 2028. För den som använder AI i exempelvis rekrytering, vilket blir allt vanligare, är datumet 2 december 2027.
"Det låter som det är jättelångt i framtiden. Men eftersom produktutveckling tar lång tid behöver man redan nu en uppfattning om hur kraven kommer att se ut", säger hon.
Denna otydlighet skapar problem. Gränsdragningen mellan vad som täcks av befintliga regler och den nya AI-förordningen är luddig. Vem bär ansvaret för en AI-komponent i en lång värdekedja? Och var går gränsen mellan AI-krav och de nya cybersäkerhetskraven?
"Det är många gränsdragningsproblem. Det behövs förtydliganden, det behövs riktlinjer, det behövs standarder", säger My Bergdahl.
Risken är att osäkerheten får företag att dra i handbromsen.
"Det är klart att reglerna kan bromsa innovationen. Om man inte kan förstå om man själv omfattas, och hur kraven ser ut, och hur man kan göra för att uppfylla dem, då blir det väldigt svårt.”
Otydliga regler – skyhöga böter
My Bergdahl understryker att industrin inte är emot regler, men att de måste vara begripliga.
"Så länge man vet hur de ser ut och man kan förstå dem, går det att förhålla sig till dem. Den här tydligheten behövs, och det är bråttom att den kommer ut väldigt snabbt."
Hon sätter sitt hopp till AI-förordningens rådgivande forum, där industrin sitter med vid bordet tillsammans med EU-kommissionen för att kunna bidra med information om vad näringslivet behöver.
Samtidigt som reglerna är oklara, hotar förordningen med skyhöga böter. För de allvarligaste överträdelserna kan böterna uppgå till sju procent av ett företags globala årsomsättning. My Bergdahl är kritisk.
"Då måste man kunna kräva att reglerna är tydliga och förståeliga. Det är rättsosäkert att utdöma böter om man knappt kan förstå hur reglerna ser ut.”
Sena på bollen
Hon menar också att svenska myndigheter har varit sena på bollen. Post- och telestyrelsen (PTS) har tillsammans med Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac så sent som i sommar fått uppdraget att vara ansvariga myndigheter.
"Hittills har vi inte sett så mycket av information. Men nu har ju kraven skjutits på framtiden, tack och lov. Så det finns tid för myndigheterna att steppa upp här och det hoppas jag att de gör."
Möjligheterna för svensk industri är enorma. Att nyttja AI i produkter ses som en avgörande källa till framtida konkurrenskraft och tillväxt för hela EU.
"EU:s teknikindustri ska kanske inte tävla med att utveckla AI-modeller som konkurrerar med amerikanska och kinesiska. Vi har andra styrkor, framför allt kopplat till industri, utveckling och innovation."
Men för att den potentialen ska kunna förverkligas måste oklarheterna skingras.
"Då behöver man få klarhet i vad är det som gäller, vem är ansvarig, vad behöver jag göra och hur ser kraven ut", säger My Bergdahl.